Mitt namn är Robert Almgren och jag är en av många som velat engagera mig i HT-Sverige det senaste året och som väntat på att verksamheten skulle komma igång. Efter att jag talat med organisationens globala koordinator Claudia Pieper och Fredrik Herlitz som ansvarar för HT-Sveriges hemsida så har jag förstått att de som drivit organisationen tidigare av olika skäl inte har möjlighet att göra det längre, i alla fall inte just nu.

Så i avsaknad av efterträdare så har jag tagit på mig att åtminstone försöka styra ihop någon form av möten där de som är intresserade kan komma fram till hur vi ska gå vidare med organisationen och verksamheten. Min förhoppning till en början är att samla några drivna individer som kan träffas fysiskt eller åtminstone till en början via telefonmöten och diskutera de idéer som framförs i SMG böckerna, om hur vi kan konkretisera dessa och vad vi har för potential att föra ut dem i Sverige.

Under tiden så kommer Fredrik som är ansvarig för hemsidan att undersöka vilka möjligheter som finns att återuppliva hemsidan som redan finns eller att eventuellt skapa en ny. För dem som vill hjälpa till i arbetet så kan ni kontakta mig på robertalmgren@live.se så hör jag av mig så snart jag kan.

Jag är själv ingen auktoritet inom organisationen utan bara en av dem som blivit starkt berörd av budskapen i böckerna av Neale Donald Walsch. Mycket tack vare detta har jag gått från att vara en politisk reaktionär till att idag betrakta mig som en andlig aktivist och humanist. Jag vill vara med i Humanitys team därför att jag tror på tre saker:

• Verklig förändring måste komma inifrån. Som det står sedan tidigare på hemsidan, människans yttersta problem är inte politiskt, militärt eller ekonomiskt, utan andligt.
• Vi är alla en. Vi är alla en del av samma mänskliga familj och vi måste möta de utmaningar som ligger framför oss tillsammans för att kunna skapa en bättre värld att leva i. Detta ligger till grund för nästa punkt.
• Det är bara vi som är ansvariga. Vi skapar vår egen verklighet. Visst, gud talar till oss, genom oss och svarar på våra frågor om vi bara är uppmärksamma nog för att höra svaren. Men i slutändan så är det vi som måste välja vårt öde, det är också den yttersta konsekvensen av tron på en verkligt kärleksfull gud som aldrig dömer oss, men som alltid kommer att svara på våra böner, oavsett om de är bra eller dåliga för oss!

Mvh, Robert Almgren